Fler perspektiv och metoder hos civilsamhället - men systemet sätter sina begränsningar

Fokus flyttas från brister till potential. Individ går före stereotyp. Helhetslösningar - inte bara jobb. Civilsamhällets sätt att arbetsinkludera skiljer sig ofta från andra sektorers, enligt en ny rapport. För en djupare förändring av arbetsmarknaden behövs dock ytterligare samverkan mellan olika parter, menar forskarna.


Rapporten "Social innovation för arbetsinkludering" har tagits fram av Malin Lindberg, Johan Hvenmark, Cecilia Nahnfeldt och Niklas Hill, dels för att fylla ett tomrum inom forskning på civilsamhällets roll på arbetsmarknaden, dels för att arbetsmarknaden har förändrats med skärpta krav och villkor på många håll.


Forskarna vill veta mer om vilka nytänkande metoder och verksamheter som finns hos ideella och idéburna organisationer för människor som står långt från arbetsmarknaden; det vill säga de har undersökt hur civilsamhället arbetar med arbetsinkludering i termer av social innovation.


Civilsamhället anses vara duktiga på social innovation; i rapporten nämns exempelvis hur hemtjänst, kvinnojourer och barnavårdscentraler är välfärdslösningar från början har utvecklats av civilsamhället.


På en hårdare arbetsmarknad kan det vara extra svårt för människor med svårigheter eller utmaningar att få, behålla eller utföra ett jobb. Många gånger ligger även problemet hos arbetsgivare med flera, som genom sina fördomar eller diskriminering bromsar möjligheterna för personer som är unga, har psykisk ohälsa eller ett missbruk, ett kriminellt register, en funktionsnedsättning, är hemlösa, en utländsk bakgrund, är långtidsarbetslösa, eller något annat.


Rapporten "Social innovation för inkludering - Insikter och insatser från Sveriges civilsamhälle" handlar om en studie av 75 olika arbetslivsinkluderande insatser inom civilsamhället (bland annat August No Stress Surf Café, Drevet, Yalla Trappan, Hassela, Uppstart Malmö och Boost by FC Rosengård).


Forskarna konstaterar att det "svenska civilsamhällets arbetslivsinkluderande insatser sker i en balansgång mellan att vara föregångare och alternativ respektive komplement och ersättning i förhållande till offentliga välfärdsinsatser. (...) Samtidigt väcks frågan hur balansgången påverkar civilsamhällets förutsättningar att bidra till reell och hållbar förändring på arbetsmarknaden, eller om de främst fungerar som dimridåer för välfärdssystemets tillkortakommanden."


Insatserna som studerats visar sig vara både arbetsförberedande och arbetsintegrerande, ofta i kombination för att möta individuella förutsättningar och behov. Det finns en fokusförflyttning från individuella brister till personliga potential. Både stora och väletablerade organisationer, som mindre och nya, arbetar med arbetsinkludering. Det handlar om både permanenta och tidsbegränsade verksamheter.


Det innovativa i insatserna ser forskarna i första hand handlar om att man utifrån den struktur som finns inom civilsamhället med mötesplatser, verksamheter, roller och traditioner, har kunnat både upptäcka, artikulera och adressera behovet av arbetsinkluderande insatser.


Vidare har den värdegrund som finns, med en helhetssyn på deltagarnas livssituation, bäddat för de kombinationer av arbetsmarknadsinsatser och sociala insatser som märks. Vissa organisationer tar även fasta på civilsamhällets traditioner av ”självorganiserad självhjälp” och ”hjälp till självhjälp” för att stärka deltagarnas egenmakt över situationen.


Om Sverige vill ha en förändring på arbetsmarknaden, med ett större inflytande från civilsamhällets perspektiv och metoder kring arbetsinkludering, behöver samhällssektorernas olika aktörer samverka ännu mer än vad som görs idag, menar forskarna. Arbetsmarknaden är ett komplext och reglerat område där det för det mesta blir svårt för aktörer utanför systemet att få ett verkligt genomslag.


Fotnot: Rapporten är en del av forskningsprojektet ”Innovativ inkludering i ideella sektorns arbetsliv” som drivs 2019-2022 av Luleå tekniska universitet i samarbete med Uppsala universitet, Marie Cederschiöld högskola, Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, samt Ideell Arena, med finansiering från Forte.


Det finns ungefär 250 000 ideella och idéburna organisationer, med nästan 200 000 anställda och 4 miljoner frivilligarbetare i Sverige.